Våren hade varit en av de torrare under många år och de flesta växterna var tidiga i sin blomning. Med dessa förutsättningar startade vi vår vandring från kyrkan i Vamlingbo bort mot Storms backe i norr. Vi klev över stättan in på denna trevliga blomsterbacke, som främst är känd för sin rikedom av orkidéer. Nu hade krutbrännarna börjat sin blomning medan de tidigare rikliga göknycklarna, Adam och Eva och Sankt Pers nycklarna redan var på nedgång. Gräset sandbrodd, backens mest exklusiva växt, hade ett bra år, men var som vanligt svår att fästa blicken på. Numera får denna växt räknas som naturlig men sällsynt förekommande i Sverige, eftersom den även hittats på grannön Öland.
Längs stigen i backens östra kant växte det ovanliga gräset vittåtel och släktingen vårtåtel. På backens rygg blommade ännu enstaka fältsippor, men de flesta hade redan gått i frukt. Sandmaskrosor och knölsmörblommor med gula blommor stod i kontrast till rosettjungfrulin med blå blommor samt skatnävor och mjuknävor med rosa blommor. Längre norrut hittades några exemplar av östkustarv med sina fyrtaliga blommor. Storms backe var alltså som vanligt blomrik och vandringen avslutades med fika vid stenmuren i söder.
Jörgen Petersson
