Liste ängar i orkidètid stod det i programmet – visst låter det vackert. Och vackert var det, det kan 40-talet exkursionsdeltagare som samlats på P-platsen vid Hammars fiskeläge intyga. Denna söndagsförmiddag bjöd på strålande sol och friska, kyliga vindar när vi började vår vandring. Bo Göran Johansson, som var dagens exkursionsledare började med att berätta om våndan av att artbestämma maskrosor. Detta med anledning av de sandmaskrosor som växte vid parkeringen. Han visade också på en äppelros som är vanligt förekommande just vid fiskelägen. Vi sniffade på bladen och kunde känna den härliga äppeldoften.
Ner mot stranden fanns vårtåtel, luddlosta, fältsippa, blodnäva, skogstry och vejde. Nere på själva stranden fanns ett bestånd av kulturspridd humle. Vi fortsatte vandringen söderut och stannade till vid ett vildpäron då vi distraherades för en stund av två tranor som passerade över våra huvuden.
Vi lämnade stranden och tittade på några lite ovanligare arter som stenfrö och luktvicker. Toppjungfrulin och rosettjungfrulin kunde studeras. Innan vi nådde fram till det trodertun-inhängnade Liste änge passerade vi ett torrare område där vi såg bl a sminkrot, tjärblomster, stor kustruta, St Pers nycklar, göknycklar, blodnäva och slåtterfibbla i mängd.
När vi klättrat över stättan mötte oss ängets blomsterprakt i form av lysande gul svinrot, liljekonvalj, kattfot, dvärgviol, johannesnycklar, krutbrännare, tvåblad och nattviol. Ett exemplar av bockrot, troligen svart bockrot, observerades. Där marken blir lite fuktigare finns områdets raritet, den svenska ögontrösten, som blommar i juni med vita blommor. Där marken sluttar ner mot strandängarna letades den lilla svårsedda hårstarren fram.
Vi lämnade änget och vek av mot öster ner mot strandängen. Här kunde vi se en hel del orkidèr såsom Adam och Eva som var i slutskedet av blomningen, göknycklar, vit skogslilja, krutbrännare och tvåblad. Där det blir lite fuktigare igen hade flugblomster och ängsnycklar precis börjat blomma. Här kunde vi också se tätört, majviva, kabbleka, blodrot och humleblomster. Innan vi vände åter mot fiskeläget stannade vi upp för att titta närmare på den glatt gula vårfingerörten.
Nu hade vinden avtagit något och solen värmde skönt när vi intog våra matsäckar i gröngräset ovanför parkeringen. När alla var mätta och belåtna med dagen avslutades exkursionen.
Marita Westerlind
