Denna augustisöndag skulle ägnas åt skogen, närmare bestämt Blautmyrskogen i Gothem. Dagens exkursionsledare, Jörgen Petersson, mötte upp 15-talet stövelklädda deltagare vid P-platsen vid Tjelvars grav. Att det kunde bli blött hörs ju på namnet på skogen vi ämnade besöka. När vi samlat ihop oss åkte vi en liten bit för att parkera i ett grustag i utkanten av naturreservatet. Jörgen började med att berätta lite om skogar på Gotland och då speciellt om Blautmyrskogen som är en av öns få naturskogar.
Innan vi lämnade grustaget tittade vi på bitterfibbla, en art som spridit sig explosionsartat norrut över ön på senare år. Här sågs också backlök och en vackert rosablommig bockrot. Vägen in i skogen kantades av salmbär, vildmorot och skogstry med mogna, röda bär. Nu vek vi av in i skogen och här stod blad och fröställningar av sårläka. Vidare fanns bergmynta, blodrot, jordtistel, vägtistel och knappstånds. Lundskafting, som är ett av de vanligaste skogsgräsen på Gotland, växte här rikligt. De i programmet utlovade, mer sällsynta gräsen skugglosta, strävlosta och skogskorn skulle vi få se samtliga under dagen. Skugglosta var det första av dessa vi träffade på och efter att ha gått ytterligare en liten bit även skogskorn.
Att vi befann oss i skogen märktes om inte annat på epitetet i namnet på många växter vi såg – skogssallat, skogskornell, skogsknipprot, skogsnycklar och skogsstarr. Vårärt, som man annars oftast möter i lövskogar och ängen, fanns här. Vi såg också piggrör som ju är norra Gotlands egen specialitet, strävlosta och tallört, som efter närmare granskning bestämdes till kal tallört.
Nu kom vi in i en riktig sagoskog med stora grova granar och murgröna som klättrade uppför trädstammarna. Ett bestånd av skogskorn var här lite fräschare och grönare än de vi sett hittills och det fick bli ändhållplats. Vi vände tillbaka mot utgångspunkten och stannade till i en glänta med blommande praktsporre, fröställningar av nattviol, troligen grönvit och långbladig spåtistel. I mossan stod knärot som av Svenska Botaniska Föreningen är utsedd till årets växt. Efter att ha letat runt lite och räknat in fler exemplar av knärot sökte vi oss ut ur skogen, hämtade bilarna och körde tillbaka till samlingspunkten vid Tjelvars grav. Här sökte vi upp en varsin sten att inta medhavd matsäck på. När termosarna blivit tomma avslutades exkursionen. Några som däremot inte fått nog av skogen fortsatte till Gothemshammar för att räkna knärot.
Marita Westerlind
